lekstorpbok.blogg.se

Novellen handlar om en man som bestämmer sig för att döda en gamling.

 Den är skriven i jag-form och man får aldrig veta vad huvudpersonen heter eller hur han ser ut. Däremot är det ganska enkelt att uppfatta hans personlighet. Han är listig som en räv och, även om han själv är övertygad om att han inte är det, så är han uppenbarligen galen.

 Novellen innehåller nästan inga relationer, men huvudpersonen och den gamla mannen verkade känna varandra,

" Jag älskade den gamle mannen. Han hade aldrig gjort mig något ont. Han hade aldrig förolämpat mig."

" Och varje morgon vid soluppgången gick jag djärvt in i kammaren och talade modigt till honom. Jag uttalade hans namn i en hjärtlig ton och frågade honom om han hade sovit gott."

 Huvudpersonen möts av konflikter, han möts av poliser efter att han har uträttat mordet. Han har även på vissa sätt en konflikt med sig själv. När han har dödat mannen känner en viss del av honom triumf, medans en annan del av honom är livrädd. När polisen har kommit dit är han först säker på att de inte kommer hitta något, men till slut tar den rädda sidan över honom.

 Man får inte veta så mycket om den gamle mannen, man får bara veta att han är en gammal man med ett skadat öga. Hade man fått veta mer om hans personlighet hade han blivit mer trovärdig. Huvudpersonen är på sätt och vis trovärdig, till exempel så försöker han hela tiden försäkra sig själv om att han inte är galen, och det är oftast ganska typiskt för den typen av karaktärer. Han är mindre trovärdig i det att han lyckas med saker som att få ner allt blod från den gamle mannen i en kanna utan att spilla ut något, jag skulle gärna vilja veta hur han gör det.

 Jag tycker att personernas inre egenskaper betonas mer än de yttre. Författaren skriver nästan ingenting om hur personerna ser ut, bara den gamle mannens skadade öga. Det kan vara bra, men det blir svårt att få en inre bild om hur personerna ser ut.

 Jag har inga problem med att läsa texten, men den kan vara lite svårläst beroende på om man är van vid den typen av texter eller inte. Språket är ganska poetiskt och det finns en hel del långa ord.

 Den viktigaste händelsen är enligt mig när den gamle mannen dör,

eftersom att det har stor betydelse för hela historien. Om han inte hade dött hade historien varit väldigt annorlunda.

 Detta skulle nog kunna hända i verkligheten, även om det inte direkt händer ofta.

 Jag skulle rekommendera den här boken till de som gillar lite mer mörka berättelser eller skräckhistorier.

 Jag tycker att det här är en väldigt bra novell, eftersom att den är väldigt välskriven, och handlingen är intressant. Slutet var ganska överraskande, men egentligen, efter att jag läst novellen, så var jag inte så förvånad.